Och så en kass natt på det
Äh, natten till idag var riktigt jobbig. Hon började runt 22 och somnade inte förrän klockan tre (neeeew record!).
Men det var inte den där värsta paniken, hon blev tyst ganska snabbt, och somnade flera gånger. Vaknade dock efter tio minuter, eller så fort jag försökte röra mig. Man blir lite mör.
Bvc-besök idag i alla fall, egentligen klockan 11, men jag och min mosiga hjärna åkte dit till 10.30.
Hon har gått upp ytterligare ett drygt halvkilo, och växt 1,5 cm sen förra besöket. Nya siffrorna är 4966g och 56,2cm. Det är dags att köpa lite nya kläder, och vi har inte ens hunnit använda allt i strl 56. Det hade räckt med hälften.
Hela dagen har jag fått bära Josefin, hon kan inte vara ensam utan att genast vakna och bli ledsen. Enligt Wonder Weeks -appen är det normalt, och det verkar som att den här perioden varar någon vecka. Inte farligt, med andra ord. Om jag nu tyder appen rätt.
Hoppet är det sista som överger människan, och nu sitter vi och hoppas att hon är för trött för att känna efter, så vi får en kanonnatt. Fingers crossed!
